Så radonsäkrar du ett nybyggt hus – metoder och regler

Radon går att förebygga redan på ritbordet om du planerar rätt. Här får du en praktisk genomgång av metoder, byggdetaljer och kontroller som minskar risken för förhöjda radonhalter i nyproduktion. Guiden riktar sig till dig som bygger nytt eller förvaltar nyare fastigheter.

Bakgrund: vad radon är och vilka krav som gäller

Radon är en luktfri, radioaktiv gas som främst kommer från marken. Den kan tränga in via sprickor, genomföringar och otäta skarvar i grundkonstruktionen. I nyproduktion är målet att stoppa inträngningen redan i grunden och samtidigt förbereda för åtgärder om mätningar visar förhöjda värden.

Enligt Boverkets byggregler, BBR (gällande 2025), ska radonhalten i bostäder vara lägre än 200 Bq/m³. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar långtidsmätning efter inflyttning för att verifiera resultatet. Därför kombineras byggtekniska skydd med mätning och, vid behov, drift av radonsug eller radonbrunn.

Planering: undersök markradon och välj rätt system

Börja med att bedöma markradon. Använd kommunens radonkarta som översikt och komplettera vid behov med markradonundersökning i schaktbotten. Grundtyp och jordart styr val av skydd. Platta på mark kräver ofta både tätning (radonduk) och förberedelse för undertryck i marken (radonslang).

Sätt en strategi redan i projekteringen:

• Radonbarriär: gasmembran/radonduk under betongplattan, uppvikt mot kantbalken.
• Undertryckssystem: radonslang i det dränerande lagret, uppdraget till servisrum.
• Alternativ: radonbrunn om marken är grovkornig och genomsläpplig.
• Tätningsplan: alla genomföringar, skarvar och skarvar mot vägg ska definieras.

Ange kompatibla material i bygghandlingarna, och beskriv egenkontroller för täthet.

Material och detaljer i grundkonstruktionen

Radonduk (även kallad gasmembran) är en plastduk som hindrar gas från att vandra upp. Den läggs på jämnt, stensopat underlag, ofta ovanför kapillärbrytande lager av tvättad makadam. Skarvar förseglas med systemets tätband och primer. Duken ska dras upp mot kantbalk och anslutas lufttätt.

Radonslang (även kallad radonrör) placeras i slingor i makadambädden. Syftet är att kunna skapa undertryck i marken med fläkt vid behov. Dra upp slangen till ett lättåtkomligt utrymme och avsluta med tätt lock. Förbered genomföring i yttervägg eller tak för eventuell framtida fläkt.

Genomföringar för avlopp, vatten och el kräver noggrann tätning. Använd manschetter, fogmassa och tätband som är godkända för gasmembran. Undvik att perforera duken i onödan, och skydda den under armering och gjutning.

Så gör du: arbetsgång steg för steg

En tydlig arbetsordning minskar risken för missar. Följ exempelvis denna process:

• Förbered undergrunden: schaktbotten komprimeras och jämnas, lägg kapillärbrytande makadam.
• Lägg radonslang: fördela slingor i lagret, märk upp lägen och dra upp servisändar.
• Montera radonduk: rulla ut, rikta och skarva med föreskriven överlapp och tätband.
• Täta genomföringar: montera manschetter och kontrollera att inget glapp finns.
• Skydda duken: lägg skyddsskikt eller fiberduk där risk för punktering finns.
• Armera och gjut: undvik att flytta skarvar eller punktera membranet under arbetet.
• Dokumentera: fotografera skarvar, manschetter och slangdragningar för relationshandlingar.

Vid krypgrunder behövs lufttäta bjälklagsanslutningar och väl fungerande ventilation. För källare är tätning av vägg–platta-kontakt och genomföringar särskilt viktigt.

Kvalitetskontroller och säkerhet på arbetsplatsen

Inför gjutning gör du egenkontroller:

• Visuell kontroll av alla skarvar, överlapp och manschetter.
• Dra i provskarv för att säkerställa vidhäftning enligt leverantörens anvisning.
• Rökpenna eller enkel tryckprovning i avgränsad sektion om systemet medger det.
• Kontrollera att radonslang inte är klämd och att ändar är åtkomliga och märkta.

Efter färdigställande ska radon mätas under eldningssäsong i minst 60 dagar. Placera spårfilmsdosor i representativa rum och följ mätprotokoll. Vid förhöjda värden kopplas fläkt till radonslang eller radonbrunn och ny mätning görs.

Tänk på arbetsmiljön. Undvik vistelse i djupa schakt utan ventilation. Följ rutiner för fallrisk och schaktstöd. Använd handskar och ögonskydd vid hantering av primer och tätmassor. Förvara kemikalier enligt säkerhetsdatablad och ordna god ventilation vid applicering.

Drift, uppföljning och vanliga fallgropar

Om radonsug tas i drift ska fläkten monteras vibrationsdämpat och med kondensavledning. Led ut frånluft över tak eller enligt projekterad lösning. Kontrollera regelbundet:

• Ljudnivå och luftflöde i systemet.
• Att kondensvatten avleds och inte fryser vintertid.
• Att genomföringar och fogar är hela efter ombyggnader eller installationer.

Gör om långtidsmätning efter större täthetsåtgärder, ventilationseffekter eller planlösningsändringar.

Undvik typiska misstag:

• Otillräcklig tätning vid rörgenomföringar och innerhörn.
• Fel primer eller tätband som inte passar vald radonduk.
• Skador på membranet vid armering, utan efterföljande reparation.
• Ingen förberedd radonslang “för säkerhets skull” i normal–hög radonrisk.
• Radonbrunn placerad i tät jord där effekten blir begränsad.
• Avsaknad av dokumentation, vilket försvårar felsökning och förvaltning.

Med god planering, rätt material och noggranna kontroller når du kravet 200 Bq/m³ och skapar förutsättningar för sunda inomhusmiljöer över tid.